Hoppas att ingen stämmer mig för min rubrik nu:)
HEJ!
En efter en försvinner de.
Först Jonathan.
Glädjespridaren.
(Nej, han har inte drunknat, han är som en fisk i vattnet:))
Den här bilden tog Jonas på Jonathan när vi var på Cypern.
Och nu är inte Jonas heller kvar i familjen.
Han är också en jättefin kille som vi saknar!!!
Alltid snäll och hjälpsam.
Och rolig.
Jag tänker på hur trevligt vi hade tillsammans
alla när vi var här...på Cypern förra sommaren
Och firade S:s 60-årsdag.
Jag tänker på värmen och de vackra blommorna
På hur vi gick runt med våra kameror
och fotade allt vi såg, nästan.
En mycket väldokumenterad semester.
Jag tänker på den stora fina poolen där vi badade varje dag.
Vi som oftast var där var Elin, Jonas och jag.
De andra badade i havet också.
Jag tänker på hur vi satt på kvällarna ute i mörkret och
pratade och drack goda drinkar tillsammans
På hur vi skrattade
Och hur allt kändes helt perfekt.
Alla var friska och glada.
Jag tänker på hur härligt det var att äta färdiglagad
mat varje dag...varje måltid.
Och på hur Jonas och jag efter varje måltid
åt tårta till efterrätt :)
Jag tänker på att nu är två av mina flickor singlar igen.
Det känns ju så tryggt när de har någon.
Men det är så det är, livet.
Det förändras.
Och jag får hoppas att alla inblandade
blir lyckliga var de nu hamnar i livets labyrint.
Nu ska jag gå och lägga mig.
Godnatt!
Kram!
Oh, vad tråkigt! Jag gillar ju också Jonas.... men det viktigaste är ju att det blir bra för tjejerna i slutet - hur det nu blir??? Fast, det brukar ju bli bra när man så småningom sitter med facit i handen.
SvaraRaderaHälsa och krama om varann!
Kraaaaaam ♥ ♥ ♥
Ja det är tråkigt. Men det är ju inte oss det gäller egentligen, så vi får hoppas att E hittar någon som vill mer.
RaderaFast det blir kanske svårt att hitta två killar på "J" igen :D
Hoppas att du har det bra, idag har det ju varit finväder också:)
Kraaaaaam ♥♥♥
Hej Karin!
SvaraRaderaSom sagt var ( när din andra dotter bröt upp), vet PRECIS hur du känner, det är nu fyra år sedan Johan (yngsta dotterns pojkvän i över sju år)" försvann" från familjen och vi pratar fortfarnade om honom ibland, och saknar honom, detta trots att dottern sedan 1 1/2 år har en ny pojkvän, jättegullig och fin kille som passar henne bättre,faktiskt! Men ändå...
Vet hur du känner.
Trevlig och skön helg
Kram Anncathrine
Jag vet inte om de blir inspirerade av varandra eller om det smittar. Hoppas att det stannar upp nu bara, för nästa två har hunnit bilda familj...Hoppas ni också har haft sol idag!
RaderaKram:)
Livet är märkligt. Ibland känns det som man sitter på parkett och på scenen kommer det in personer man genast tycker om. De vill man se mer av men så plötsligt går de ut och försvinner.
SvaraRaderaDet gäller att man hänger med i svängarna...:/
Hoppas du sov gott
kram
fia
Ja det gör det verkligen. Minns när jag själv var ung och gjorde slut med en kille som min mamma tyckte väldigt mycket om. Hon var ledsen då och tyckte synd om honom.
RaderaNu vet jag hur det känns:)
Kram!
Tur ni har stort hus...Men hon tänker väl inte flytta hem igen. Nu har jag haft min härliga morgon med gofika och film. Jag skickade ett mms till dig, tänkte att du ville se min smarriga smörgås ;))
SvaraRaderaNär jag skulle fortsätta på mailet var det borta. Jag hann aldrig spara det jag påbörjat... Så nu måste jag börja om på nytt. Lika bra det för nu har jag annat att berätta :))
Kram ♥♥♥
Nä, hon har arbete och egen lägenhet och det bodde inte tillsammans. Emma pluggar ju fortfarande. Och det är jättemysigt att ha henne hemma:)))
RaderaDin ena macka borde jag ha fått tycker jag;) Har också sett på film idag. Benjamin Button. Den var lång och jag har gråtit...
Natti natti
Kram ♥♥♥
Man känner med sina barn när de har det besvärligt och man kan även känna för den andra hälften som försvinner ur familjen. Särskilt om man haft en fin relation. Men som du skriver... så är livet! Människor kommer och går.
SvaraRaderaKram ♥
Ja precis så är det...och vem vet vad som kommer - det kan ju bli ännu bättre:)....eller inte....
RaderaKram:)
Livet är föränderligt. Och människor kommer och går i våra liv. Vissa av dem "sätter sitt bomärke i våra hjärtan" medan andra går obemärkt förbi.
SvaraRaderaJag tycker verkligen om dina fina bilder
Kram ♥
Konstigt det där med att en del fastnar. Eller inte konstigt med de här killarna som jag skriver om :)
RaderaMen annars...
För mig kan det ta väldigt lång tid innan jag bestämmer mig för vad jag tycker om en människa och det är verkligen inte alltid det första intrycket som gäller :)
Kram ♥