Oj, vad spännande! Det kommer nog att ta sin tid innan jag har lärt mig hur allt fungerar här är jag rädd. Nu sitter min dotter Jenny och hjälper igång mig, och jag undrar om hon inte tycker att jag är ett hopplöst fall:) Nåja, jag ger mig inte så lätt!
Den här blomman fick jag på min födeledag av en snäll väninna och den stickade ytterkrukan har hon gjort själv! Även blommor kan ju behöva något värmande i denna kalla vinter som vi har haft.
Ha det bra Jenny och Lisa, för det är väl bara ni som läser ännu så länge :)
KRAM
Hej fina mamma!!
SvaraRaderaTACK för senast!!
Älskar dig!
POK
Tack själv, vi håller på att vänja oss med tystnaden igen. Älskar dig också:) Och barnen förstås...Puss
SvaraRaderaHej Karin! Nu har jag sett bilder och läst om allt det som är "din lilla värld" som är aå viktig för så många!!!! Jag ska försöka att "titta" in hos Dej varje dag!!! Kramar Maria
SvaraRadera