Om man är som jag...

...går det inte så fort...eller jo, ibland,

men det blir inte så mycket färdiggjort :) 

Härhemma alltså

där det finns så mycket som

distraherar. 

Först en titt på altanen:

Vår Doftjasmin(-chersmin?)buske blommar glatt vidare

trots att det är gråväder nästan hela tiden.

Ljuvligt doftande som namnet antyder:)

Rosen får nya knoppar

Och på det nya, ljusgröna lilla bordet

(där jag inte ofta sitter nu) har lobelian satt fart:)

Så här är det alltså att vara jag:

Jag tänker att

nu ska här städas glasveranda! Jag tar fram

dammsugaren och sätter igång. 

Nisse övervakar

men trots det så går jag in i tvättstugan

för att hämta vatten, mopp och trasa.

Golvet behöver ju torkas också...

Och vad ser jag därinne? Jo, tvätten behöver tas ner,

 den hänger där så torr och väldoftande.

En vit Alicetröja hänger där också. Jag tittar på den

och plötsligt får jag en idé. Det skulle vara gulligt

med en dekoration i halslinningen:)

Plötsligt sitter jag vid symaskinen en trappa upp.

Då slår det mig att jag är på avvägar:)

Vad är det för fel?

Är det någon fler som känner igen sig

eller är det bara jag?

Hoppas ni har en fin sommardag!

♥

Kramar!!

PS. Inget nytillkommet, jag har alltid varit så här:)